En sovjetisk rättskultur var delvis i teorin en del av en europeisk rättskultur men i praktisk tillämpning fanns det stora skillnader..

Inom EU så finns det två alternativa patent som innovatörer kan välja emellan, det europeiska och nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillräckligt rättssäkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror på den risk som finns med flera patenttvister och motsägelsefulla domar.Det är därför som EU vill skapa en inre marknad för patent på EU-nivå. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rättssäker.

Sedan en europeisk identitet först nämndes i 1973 års ?Declaration on European identity? har många symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkännage något unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet på europeisk enhetlighet. Den här uppsatsen analyserar särskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva på integration och sammanhållning. Genom att analysera dem utifrån en pluralistisk mångfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka värden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hänvisar, med olika mycket betoning, på pluralistiska såväl som partikularistiska värden som grund för en europeisk identitet.

Detta uppsatsarbete går på att beskriva situationen i Nynäshamn efter Lidls etablering i kommunen. Före Lidls inträde på svenska marknaden förekom oro och diskussioner om varuhuskedjan Lidl som fortsätter i media. Uppsatsen tar förhållanderna i Nynäshamn som utgångspunkt för att dels studera om Lidl innebär något hot mot inhemska livsmedelbutiker, och dels för att undersöka hur konsumenterna i Nynäshamn ställer sig till varuhuskedjans etablering i kommunen..

I Europa pågår det ett projekt som har till uppgift att ta fram lagtextförslag till en gemensam europeisk civillag. Syftet med denna uppsats är att försöka förutspå hur Sverige skulle påverkas av denna civillag. Materialet till uppsatsen är främst hämtat från aktuella artiklar och Internet men viss litteratur har också hittats, trots att projektet inte är slutfört. Denna uppsats är inte uttömmande inom området utan det är förändringarna i stort som behandlas. Vi anser att Sverige behöver engagera sig mer för att kunna påverka utgången av projektet.

Efter 30 år av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens råd, också kallad ministerrådet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig då harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krävdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stället lämnades kompletterande bestämmelser åt medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades så gjorde också bestämmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gällande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit så långt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.

Den 13 december 2007 undertecknades ett nytt EU-fördrag i Portugals huvudstad Lissabon. Detta fördrag, kallat Lissabonfördraget, utgör en reviderad form av den EU-konstitution som inte blev godkänd vid folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka förändringar som skett under omarbetningen från EUkonstitutionen till Lissabonfördraget. Vidare har uppsatsen för avsikt att förklara de bakomliggande motiven till dessa förändringar ur två olika identitetsperspektiv. Frågorna som initialt fångade vårt intresse var; Varför fick EU dra tillbaka den tilltänkta grundlagen? Hur omfattande var egentligen förändringarna mellan EU-konstitutionen till Lissabonfördraget? Och slutligen, finns det någon europeisk identitet?.

Syfte med denna studie är att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrån deras berättelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men också i ursprungslandet, det vill säga de länder personen vuxit upp i. Vi vill även se vilka konsekvenser denna etablering och statusförändring leder till för ett begränsat urval akademiker med invandrarbakgrund.Frågeställningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika länderna och eventuellt skillnaden där emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering på den svenska arbetsmarknaden?.

Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer harvarit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nyautländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till attde stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sinapositioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhetoch utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nyakonkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång..

Vårt syfte i denna uppsats är att undersöka om Dubai kan vara en potentiell marknad för Swedbank och detta kommer att göras genom en jämförelse med etableringsprocessen i Kina. Vi vill även poängtera att vi genom denna undersökning kommer fokusera på sökningsfasen som är början på ett företags ingångsfas på en ny marknad. Därefter är vi intresserade att ta reda på de möjligheter som marknaden och dess aktörer erbjuder, vilket i sin tur leder till en ny fas, dvs. projektfasen. Vi har med denna uppsats kommit fram till att Dubai har en stor potential för bankbranschen vid en etablering då man bland annat kan vara en del av frizon med full ägandekontroll.

Syftet med uppsatsen är att analysera OMHEX utveckling och integrering på den baltiska marknaden och utifrån etablerade modeller utveckla en specifik modell för OMHEX. Vi hart valt att angripa vårt ämne genom att göra en fallstudie. Vårt empiriska material bygger på intervjuer med OMHEX och utgör stommen för vår analys. Empirin har testats mot befintliga teorier och modeller för sedan kompletteras och utvecklas till en, för caset, specifik modell. Befintliga teorier och modeller räcker inte till för att förklara OMHEX etablering och integrering av den baltiska marknaden.

Vi står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden då många av de som arbetar idag kommer att gå i pension inom några år. Detta kommer att innebära att det blir en brist på arbetskraft i vårt samhälle. Invandrare utgör idag en stor del av invånarna i Norrbotten och studier visar på att det är ofta svårt för dem att få arbete. En snabbare arbetsmarknads- etablering för invandrare skulle vara av största vikt då de kommer att behövas på arbetsmarknaden för att fylla det gapet som kommer att uppstå. Utifrån detta perspektiv har jag undersökt invandrares etablering på arbetsmarknaden i Norrbotten.

Syftet med studien var att undersöka huruvida etableringsreformen förbättrat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden samt om Arbetsförmedlingens insatser ökat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Studien bygger på insamlad statistik samt intervjuer som belyser nyanlända flyktingars arbetsmarknadsmässiga situation före samt efter reformens införande inom etableringsuppdraget i Jämtlands län. Resultatet visar att 24 månader efter reformens införande har nyanlända flyktingars förutsättningar inte ökat markant på arbetsmarknaden i Jämtlands län. Dock har Arbetsförmedlingens insatser inom etableringsuppdraget koncentrerats och förutsättningar finns i allt högre grad för etableringsuppdragets framgång samt lika behandling nationellt. Studiens slutsats är att insatserna inom etableringsuppdraget samt den snabba kontakten med Arbetsförmedlingen kan anses förbereda nyanlända inför etablering på arbetsmarknaden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en marknad för H&M i Moskva samt vilka motiv som skulle kunna ligga bakom en eventuell etablering av H&M i Moskva. Studiens delsyfte är att föra en diskussion kring varför H&M ännu inte etablerat sig i Moskva..

Syfte: Syftet med studien är att analysera IKEAs etableringsprocess i Ryssland ur ett nätverks-perspektiv, för att undersöka hur IKEA har byggt upp/skapat sitt nätverk i Ryssland. Avsikten är främst att studien ska kunna vara till stöd för andra företag som planerar att etablera sig i Ryssland. Metod: Vi har gjort en fallstudie av IKEAs etablering i Ryssland med utgångspunkt från nätverksteorin för att visa hur IKEA har byggt relationer och skapat sitt nätverk vid etableringen. Främsta analys-verktyget är Ghauri och Holstius nätverksmodell för etablering i utvecklingsekonomier. Analysen bygger främst på information hämtad från intervjuer gjorda på IKEA i Moskva.